Det är utrymmet mellan diskmaskinen och skafferiet som jag är litet osäker på hur det utnyttjas bäst. Jag vill ha rostfri diskbänk ända bort till spisen, och den får inte vara för smal. Det är viktigaste arbetsytan.

Egentligen vill jag ha en 70 cm bred spis som det är nu, för det är faktiskt en betydande skillnad hur mycket man får in i ugnen jämfört med en 60 cm bred. I en 70 cm bred får man in två formar med löstagbar kant på diagonalen, så när man ska baka mycket gör det skillnad i effektivitet. Jag tror dock att det funkar bättre med pusslet om jag väljer en 60-spis. Det får i alla fall bli en vitemaljerad spis med vanliga plattor. Dels smälter det in bättre och dels funkar det inte så bra med gjutjärnsplättlaggen och våffellaggen på glaskeramikhäll. Jag är litet sugen på att hitta en spis från 60-talet, men jag vet inte. Svårt att hitta någon som funkar riktigt bra. Men grymt snygga var de!

I vilket fall har jag ritat några varianter. I alla är det tre överskåp med skjutluckor och ett skafferi längst ut mot ytterväggen åt norr. I alla varianterna börjar bänkskåpen från vänster med lådhurts, diskhoar och diskmaskin, men sedan kommer några varianter. Om man sätter spisen närmast skafferiet kan det bli svårt att komma åt när man lagar mat, men det blir en riktigt rymlig diskbänk och extra brett grytskåp. Sätter man ett brett grytskåp mellan spisen och skafferiet får man svängrum vid spisen, men arbetsytan mellan hoar och spis blir bara 60 cm. På tok för litet! Sätter man ett 40 cm brett grytskåp mellan spis och skafferi blir det ett 10 cm utrymme mellan diskmaskin och spis där man kan förvara brickor och skärbrädor. Tar man dessutom en 60 bred spis blir utrymmet 20 cm och arbetsytan på diskbänken mellan hoar och spis 80 cm. Dessutom linjerar spis och fläkt snyggare med överskåp. En modern fläkt måste det i vilket fall bli, som är effektiv och tyst. Tar man en vit så smälter det in rätt bra när den byggs in i överskåpet.

Stommarna målas vita och luckor och lådor grå som originallacken som finns bevarad på en lucka. Det blir snyggt med en lugn bas till allt färgglatt porslin och fina färgglada textilier från 50- och 60-talet.

Och så har jag köpt en specerihylla med plastlådor. Det är en Redahylla. Det fanns ju flera fabrikat. Jag har försökt luska ut när man började tillverka dem med plastlådor men inte lyckats. Jag gissar kring 1960. Någon som vet? I mina föräldrars lägenhet från 1965 är det i alla fall plast, och det är original. De har bott där sedan huset byggdes. Att sätta in en med glashyllor i ett 60-talskök vore en anomali, tänker jag.

Belysningen under överskåpen får bli dubbla Bernadottelampor. Det var rätt vanligt. Sedan blir det naturligtvis belysning i den moderna fläkten.

Den enheten med kyl och frys och 70 brett skåp måste nytillverkas. Där finns inga 60-talsskåp som passar in i måtten. De får tillverka med de gamla skåpen som förlaga. Eftersom micron ska in i överskåpet tänkte jag att det får bli lucklöst, och så kan man ha teburkar och fint porslin som används ofta på hyllorna ovanför.

Mot väggen bakom matplatsen är det inga skåp nu, men där tänkte jag att snickaren får tillverka ett 30 cm djupt bänkskåp med skjutluckor för mer förvaring. Ovanpå kan brödrost och sådant stå. På väggen ovanför blir det stringhyllor som förut. Att sätta upp överskåp blir nog för kompakt.

Bänkskivor blir perstorpsplatta med Sigvard Bernadottes Virrvarr. Väggarna målas vita och golvet blir samma som i köket, schackrutigt med marmoleumplattor. Vanligt vitt standardkakel med mörka fogar så klart.

Stärkt av synpunkter på bloggen och av kompisar så blir det nog så att jag behåller badkarsblandaren, men byter ut plastslangen mot en sån där i metall, som ju var original. Om det går att hitta originalhandtag i metall också vore det ju toppen. Många har sagt att de har engreppsblandare, men att det i alla fall tar lång tid att få rätt temperatur och att de inte stänger av något medan de duschar. Då är ju det enda argumentet mot den gamla att det är litet krångligare för barnen, men de börjar bli så stora nu.

Badkar måste bli nytt eftersom det måste vara ett som är några cm kortare efter att de bytt ut väggskivorna.

Det gula handfatet har jag nu upptäckt att det är ett Gustavsberg, ritat av Carl-Arne Breger! Det tillverkades i flera pastellfärger och vitt. Man kunde ha med eller utan pelare. Här hemma är det utan pelare. Jag måste hitta ett i samma modell, men vitt, och sätta in. Det gula som vi har har en liten spricka. Jag letar på blocket och tradera. Om ni har tips så hör av er!

När det gäller toastol vacklar jag mellan att hitta en gammal eller sätta in ny. Jag tror att det är svårt att hitta en tillräckligt fräsch, men alla nya är så fula! De passar verkligen inte in.

Den mosaiken som är den mittersta av de jag visade här känns nog mest tidstypisk i nyanser, och är matt oglaserad. Den får det bli om jag inte snubblar över någon annan. Jag tar gärna emot tips där också, men grön färgskala ska det vara. Det kan vara med inslag av vitt och grått. Den vi har nu är en blandning av gult, vitt och grått.

Sen funderar jag på att sätta upp en stringhylla med svarta gavlar och teakhyllplan på den väggen med vägglamporna, och så ha lampor bredvid. Det skulle bryta av den vita väggen och ge ett varmare intryck. Visst måste väl det funka?

Så här funderar jag kring renoveringen. Grundförutsättningen är att väggskivorna måste bytas för att bli godkänt och klara fukten, och de nya skivorna är något tjockare, så jag måste hitta ett badkar som är något kortare, men så litet kortare som möjligt, för jag älskar att badkaret är så djupt och rymligt. Väggarna kaklas hela vägen upp till tak med vitt standardkakel, men med mörka fogar som man gjorde på 60-talet. Visserligen kaklade man inte så högt på 60-talet, men det är andra krav nu. På golvet vill jag ha grön mosaik. Jag visar ett par varianter som jag hittat längst ner. Vad tycker ni? Det bästa alternativet på badkar som jag hittat är ett från Gustavsberg som är 157 cm långt och 70 cm brett. Det nuvarande är 160×70, så det är bara tre cm kortare. Det nya badkaret och handfat och toa får vara vitt, och badkaret kaklas in med vitt kakel. Jag tycker att handfatet har så vansinnigt snygg form och alla nya är så fula. Har faktiskt börjat leta på Blocket och Tradera efter ett vitt 60-talshandfat, för om det är helt och fräscht har det inte sämre funktion än ett nytt. Toastol är det värre med. Där har det ju faktiskt hänt rätt mycket med tekniken vad gäller vattenbesparing, så där måste det nog vara en ny. Alla är bara så fula! Varför kan de inte designa nytt badrumsporslin för funkisbadrum som behöver renoveras? Dessutom är alla moderna blandare för handfat och badkar så fula. Det skär i hjärtat att byta ut det där över badkaret, men det behövs engreppsblandare så man inte spolar vatten i onödan. Har funderat på om man inte åtminstone kan återanvända slangen och duschmunstycket. Badrumsskåpet får bli kvar, men utan belysningsrampen som är trasig. De är separata. Istället får det bli en klotlampa med porslinsfäste ovanför. De snygga vägglamporna skulle jag helst behålla, men två av de tre firmor som har varit här och kollat har sagt att de inte är godkända även om man drar om elen. Det lutar åt att istället sätta upp de snarlika Bernadottelamporna från IFÖ. De är inte riktigt lika snygga, och troligen något senare 60-tal, men bästa alternativet bland nytt. Så, vad tycker ni?

Här kommer de två varianterna på grön mosaik som jag har kollat på.

Den här från Höganäs har jag bara sett på nätet.

Om jag går tio steg från ytterdörren kommer jag precis nedanför trappan och ett par steg till. Jag tog de stegen till vänster, så kunde jag fotografera mitt fina trappräcke, som är specialritat för mitt hus när det byggdes 1962 av den kände skulptören Olof Hellström, som bland annat gjort ljusträdet i domkyrkan, Islandsbrons järnsmidesräcke och monumentet på Martin Luther Kings plan. Samtidigt som han gjorde trappräcket gjorde han även dörrkläppen, utebelysningen och trean, som man även kan se 10 steg från min dörr. Det är så coolt att ha de här specialritade detaljerna som ingen annan har precis likadana.