Varje dag gick de på mig, som om jag vore deras utvalde. I sjäva verket tror jag de i sitt programmerade tillstånd inte ens uppfattade, att de varenda dag försökte omvända samma person och att denne alltid sa nej.

När det här hade pågått avsevärt länge och jag inte bara var trött på dem utan också förbannad på att ständigt bli störd, rann sinnet på mig. Jag ställde mig i en hotfull pose framför dem och sa: ”Om ni antastar mig en gång till, sparkar jag er på smalbenen!”

Detta måste ha fått dem att vakna ur koman, för därefter blev jag aldrig mer antastad.