<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?><rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
	
	>
<channel>
	<title>Kommentarer till Om jag var sportkommentator</title>
	<atom:link href="http://kerstin.kokk.se/?feed=rss2&#038;p=739" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>http://kerstin.kokk.se/?p=739</link>
	<description>Om tekoppar och andra loppisfynd bland annat</description>
	<lastBuildDate>Thu, 09 Feb 2023 11:20:11 +0000</lastBuildDate>
	<sy:updatePeriod>hourly</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>1</sy:updateFrequency>
	<generator>https://wordpress.org/?v=4.1.42</generator>
	<item>
		<title>Av: Birgitta Dahl</title>
		<link>http://kerstin.kokk.se/?p=739&#038;cpage=1#comment-461</link>
		<dc:creator><![CDATA[Birgitta Dahl]]></dc:creator>
		<pubDate>Thu, 04 May 2006 22:17:23 +0000</pubDate>
		<guid isPermaLink="false">http://kerstin.kokk.se/?p=739#comment-461</guid>
		<description><![CDATA[Jätterolig blogg! Jag minns det här från när du var liten. Jag har heller inget bollsinne - absolut inte! Jag kunde aldrig bli duktig på att bolla. Och jag var dålig i bollspel. Men jag startade nog Sveriges första fotbollslag för flickor på Östermalms Idrottsplats i Stockholm ungefär 1950. Och jag lärde mig spela bandy alldeles ensam i Vallentuna medan pojkarna som spelade i lag skrattade och retades med mig. Så när jag, första dan på sportlovet, ramlade på isen och vrickade foten, det gjorde vansinnigt ont, låtsades jag om ingenting inför pojkarna. Men fick tillbringa resten av lovet men lindad fot och böcker och radioprogram med broderier.]]></description>
		<content:encoded><![CDATA[<p>Jätterolig blogg! Jag minns det här från när du var liten. Jag har heller inget bollsinne &#8211; absolut inte! Jag kunde aldrig bli duktig på att bolla. Och jag var dålig i bollspel. Men jag startade nog Sveriges första fotbollslag för flickor på Östermalms Idrottsplats i Stockholm ungefär 1950. Och jag lärde mig spela bandy alldeles ensam i Vallentuna medan pojkarna som spelade i lag skrattade och retades med mig. Så när jag, första dan på sportlovet, ramlade på isen och vrickade foten, det gjorde vansinnigt ont, låtsades jag om ingenting inför pojkarna. Men fick tillbringa resten av lovet men lindad fot och böcker och radioprogram med broderier.</p>
]]></content:encoded>
	</item>
</channel>
</rss>
