DET
HäNDER

…att män och kvinnor bedöms helt olika. Händer och händer förresten – det är snarare regel än undantag.

* Här om kvällen var jag och Birgitta på kvartssamtal hos Kerstins fröken.
Jag är klasspappa det här året. Birgitta satt i klassens julfestkommitté i höstas.
Vardagskvällar – när Birgitta ofta är i riksdagen eller på möten eller på sammanträden – hämtar jag barnen hos dagmamman, handlar, lagar mat och diskar, är tillsammans med ungarna och läser godnattsaga. Birgitta har den föga avundsvärda uppgiften att ha hand om barnen på vardagsmorgnarna: Väckning, frukost, avtågande till dagmamman respektive skolan. (Under riksdagens sommaruppehåll är hon dock mer med barnen än jag.)
Jämställdhet?
Jag är inte någon vän av alltför storvulna deklarationer, och jag erkänner gärna att jag är skraltig på att sy. (Men jag är riktigt skaplig på att skura golv!)
Vad jag vill ha sagt är att vi stretar på så gott vi kan. Som så många andra.

* Det intressanta är att män och kvinnor i såna här vardagliga familjesituationer bedöms helt olika.
Då och då råkar Birgitta ut för att människor, lite ojande, säger att ”du hinner väl inte ägna dig så mycket åt dina barn”. Själv är jag också borta hemifrån: På konferens några dar, bevakar centerstämman en vecka, åker ut i landet på något möte. Men aldrig har någon sagt till mig att jag försummar mina barn!
Om man som pappa gör sin självklara plikt mot sina barn (vilket förresten mest är en glädje), så händer det att man i stället får helt oförtjänt beröm: Oj, vilken duktig pappa! (Som tar hand om sina egna barn, alltså.)
Men jag har varit med om att en människa som flera kvällar i rad hade sökt Birgitta hemma där efter att ha konstaterat detta spontant/nyfiket utbrast:
- är du lycklig?
Jag blev så häpen att jag – som annars inte är känd för det – tappade målföret.

* En lycka med jämställdheten (eller något ditåt i alla fall) är att barnen erövrar lite mer av sina pappors liv. Det är en ömsesidig lycka.
I kväll ska jag gå på Kerstins musikskoleuppspelning och höra henne spela klarinett.
Enn Kokk